Vad är Ethereum

Ethereum är en publik blockkedja, ett nätverk och en mjukvaruplattform. Ethereums mjukvara har öppen källkod och ett mycket bra gränssnitt för utvecklare att skapa applikationer som nyttjar decentraliserad och distribuerad teknologi, smarta kontrakt och många andra funktioner på Ethereums nätverk och med Ethereums blockkedja.

Tack vare att Ethereum plattformen är så tillgänglig och tacksam för utveckling börjar den sakta men säkert bli en de-facto standard för utveckling och drift av dApps (distribuerade applikationer), decentraliserade tjänster och ERC20 tokens. Ethereums blockkedja anses även vara gjord för allmänheten (eng. ”public blockchain”) i den bemärkelsen att vem som helst, när som helst kan använda den för utveckling och decentraliserad drift av sina egna applikationer eller tjänster.


Länkar

Så köper du Ethereum

Handelsplatser

Lär dig mer om Ethereum

Ethereum är strukturerat som ett traditionellt peer-to-peer-nätverk, så att deltagarna inom nätverket (eng. ”peers”) som vi kallar för noder inte ges några extra speciella privilegier. Tanken är att skapa ett jämlikt nätverk. Noderna ges inga speciella privilegier trots att deras funktioner och graden av deltagande kan skilja sig åt. Det finns såklart precis som med all decentraliserad teknologi ingen centraliserad server eller styrande/ägande enhet, och det finns inte någon hierarki. Det är helt enkelt en helt platt arkitektur.

Alla decentraliserade kryptokurvor är strukturerade på denna typ av platta peer-to-peer arkitektur och är på så sätt trogna mot sin filosofi. Hela tanken är ju att att ha ett valutasystem där alla behandlas lika och det finns ingen styrande organ som kan bestämma valutans värde. Detta gäller för Bitcoin, Ethereum och alla andra decentraliserade teknologier.

För att öropagera information inom denna platta arkitektur så implementerar nätverket något som kallas för ett skvallerprotokoll (eng. ”gossip protocol”). Noderna i systemet berättar om transaktioner för sina grannar. Dessa grannar berättar för sina grannar osv. På detta enkla sätt sprider sig information till alla noder på en decentraliserad blockkedja så som Ethereum.

Noder

En nod på Ethereumnätverket är alltså en av Ethereums aktiva medlemmar. Man kan hålla i en nod på egentligen vilken dator som helst. Hur en nod deltar i Ethereumnätverket kan variera. I huvudsak finns det tre sätt för en nod att engagera sig och vara del av Ethereums nätverk:

  • Light Client

    Genom att hålla delar av en kopia av Ethereums blockkedja. Som vi tidigare nämnde är idén med ett peer-to-peer-system att distribuera nätverksansvar bland noder, vi kallar dem för ”peers”. Inga speciella preferenser ges till någon av dem, de är alla lika värda. Alla peers har dock inte fysiskt samma resurser tillgängliga. Därför har de med mindre resurser möjligheten att bli så kallade ”lätta klienter” (eng. ”Light Client”).

    En lätt klint håller endast delar av blockkedjan. Genom att vara en lätt klient får de trots en relativt liten insats fortfarande full makt att verifiera genomförandet av en transaktion.

  • Full Client

    Genom att hålla en fullständig kopia av Ethereums blockkedja. Alla noder som uppfyller Ethereums fullständoga krav på en nod krav kallas för fullständiga noder (eng. ”Full Client”).

    Fulla noder bildar egenligen ryggraden i Ethereum-systemet och möjliggör mycket av dess verksamhet. En fullständig nod behöver framförallt konstant hålla en full kopia av hela Ethereums blockkedja uppdaterad och tillgängligEn fuöl nod behöver även utföra arbeten så som att dela ut belöningar för brytning och validering, själv validera andra noder, visa upp en korrekt dataformattering på block och signaturer och fler ansvarstagande arbetsmoment.

  • Verifiering

    Genom att verifiera transaktioner med hjälp av brytning (PoW). Detta är det klassiska sättet som många tänker på när man pratar om att bidra till en blockkedja. Ethereum implementerar PoW där du löser komplexa problem för att validera och bryta block. En lyckad verifiering av ett block som tillförs till blockkedjan resulterar i en belöning i Ether. Denna typen av nld blir alltså under PoW en sorts beräkningsmaskin som arbetar för att validera blockkedjan, och på så sätt bilda konsensus med andra noder över blockkedjan.

Framtiden för Ethereum

Proof of Stake (PoS)

Ethereum började sin resa med en implementation av Proof of Work (PoW), starkt inspirerad av Bitcoin. Ethereum använder fortfarande under 2018 PoW för att validera sin blockkedja. Noder (validerare) på blockkedjan löser komplexa problem enligt en förutbestämd algoritm (Ethash) och bevisar på detta sätt dels blockkedjan i sig och dels sin egna insats. Även om PoW anses vara en mycket säker metod för validering så för den med sig ett antal stora problem som inte idag går att undvika. Du kan läsa mer ingående om PoW och dess inbyggda problem på vår Proof of Work (PoW) sida.

På grund av problemen och begränsningarna hos PoW så har Ethereums team valt att göra en mycket stor satsning för att övergå till en alternativ valideringsmetod. Man har valt att göra ett försök att adoptera Proof of Stake (PoS). Under Proof of Stake så löser validerarna inte komplexa problem och använder stor beräkningskraft, utan man sätter istället sin valuta Ether på spel för att satsa på vinnande blockkedjor. Den stora fördelen är naturligtvis att den enorma beräkningskraft och energi som krävs för PoW mer eller mindre försvinner helt.

Fördelar med PoS

  • Energibesparning

    Den största fördelen med PoS är utan tvivel att energiåtgången för validering och konsensus sänks. Oerhörda mängder energi går idag åt till dagens Proof of Work validering och konsensuslösning.

    Det uppskattas att bara Bitcoin och Ethereum tillsammans använder över 8 miljoner kronor i el och maskinkostnader varenda dag som en del av deras konsensusmekanism. Detta är inte bara onödigt och skadligt för miljön, utan skrämmer även både investerare och utvecklare från att adoptera blockkedjan. Ett orosmoln hänger över blockkedjor som nyttjar PoW idag: hur ska de kunna skala upp eller fortsätta en hållbar utveckling med den enorma energi som går åt för driften?

  • Tillförsel

    Färre mynt kommer behövas ge ut som belöning för brytning. På grund av den extremt höga elförbrukningen så utfärdas extremt många mynt för att fortsätta motivera de som bryter blockkedjan trots de höga omkostnaderna med stora belöningar.

    Teoretiskt är det till och med möjligt att få en negativ nettoutgivning, där en del av transaktionsavgifterna ”brinner upp” och försörjningen går ner över tiden. Eftersom vi slipper den enorma energiåtgången med PoS så kan vi minska ner belöningarna till de som bryter, eftersom de själva kommer ha lägre omkostnader.

  • Bättre verktyg

    Proof of Stake öppnar upp dörren till en bredare uppsättning tekniker som använder spelteori för en bättre säkerhet. Teknikerna kan användas till att skapa verktyg på plattformen som avskräcker centraliserade karteller med destruktiva avsikter från att bilda sig på nätverket.

  • Mindre risk för centralisering

    Idag drivs stora volymer av brytningen på Ethereums nätverk utav stora koncerner i serverfarmar. Detta utgör en direkt risk för centraliserat beteende om farmarna växer sig allt för stora. PoS minskar dessa centraliseringsrisker, eftersom fördelarna med denna typ av stordrift är betydligt mindre för Proof of Stake än för Proof of Work.

    Under Proof of Work så sparar en aktör väldigt mycket resurser om den till exempel kan ha 1 000 grafikkort istället för 100 st i en samlad serverfarm. Besparingarna blir stora i form av kostnader för hyra, drift, el och kylning. Avkastningen för att gå från 100 till 1 000 blir alltså betydligt bättre än 10 gånger mer.

    För Proof of Stake så ger 1 000 ETH mynt alltid exakt 10 gånger högre avkastning än vad 100 mynt gör, utan några ytterligare oproportionerliga vinster. Detta gynnar sann decentralisering och kommer driva på en ny grad av ytterligare distribuering av nätverket.

  • Skydd mot attacker

    Alla olika typer av 51% attacker är mycket dyrare att utföra på ett nätverk som använder Proof of Stake konsensus än ett nätverk som använder Proof of Work. Proof of Stake, som vi kommer utforska lite senare i denna artikeln har möjligheten att staffa sina noder för dåligt beteende med reella ekonomiska påföljder. Det blir inte bara extremt dyrt, utan en deltagare i en 51% attack blir även mycket hårt staffad för att ha deltagit i en attack, något som kommer avskräcka framtida försök till en sådan attack.

    Vlad Zamfir, en av arkitekterna bakom Ethereums Proof of Stake koncept säger det kanske bäst: ”I Proof of Stake så kommer de som ingår i en 51% attack i princip förlora hela sin stake mer eller mindre omedelbart. Det blir alltså extremt ogynnsamt att vara delaktig i en sådan attack.”

Tidsplan

Vi tycker egentligen inte om att skriva allt för mycket om tidsplaner och roadmaps här på Alt-Coin Guiden, men vi tänkte i alla fall skissa upp vad vi vet om Ethereums PoS satsning hittils (Februari 2018). Ta detta med en nypa salt då tidsramen inte är satt i sten och ett ihopplock av vad vi läst från Ethereums utvecklarteam.

Som vi förstått det så är planen att testa PoS fullt ut under första kvartalet 2018 på Ethereums testnät. Lyckas man genomföra ett lyckat test så är tanken att gå ut på live nätet under Q2 2018 för en 10/90 distribution där PoS får stå för 10% av Ethereums valideringar. Kan man bevisa under en längre period att PoS fungerar på livenätet så kan vi bara spekulera att PoS skulle kunna stå för all validering av Ethereum någonstans under tidsramen Q1-Q3 2019.

Casper

Casper är det namn som Ethereum teamet valt att ge sitt egenutvecklade Proof of Stake (PoS) protokoll. Casper är ett mycket seriöst försök att flytta hela Ethereums blockkedja från Proof of Work till Proof of Stake. Hela Ethereums team är inblandad i utvecklingen av Casper och utåt berättar de att Casper och Proof of Stake är fortsatt ett enormt fokus under Ethereums utvecklingsfas 2018. Vlad Zamfir är den teammedlem som ofta krediteras med att ha skapat Casper och som fortsatt mest aktivt driver projektet framåt.

Så här fungerar PoS under Casper

Belöningar

För att vara med och validera under PoS och Casper så behöver varje nod investera (eng. ”stake”) sin Ether i valideringsprocessen. Man kan se det som att den Ether som du äger låses fast till valideringsnoden under den tiden du aktivt är med och validerar. När man väl bundit sin Ether till en valideringsnod så kan noden ommedelart börja validera Ethereums blockkedja. När noden upptäcker ett block som den tror kan läggas till blockkedjan, kommer den att validera blocket genom göra en vägd placering, eller satsning (eng. ”bet”) av Ether. Om blocket till slut bifogas till blockkedjan, så kommer noderna som validerat just det blocket få en belöning som är proportionell mot placeringen.

Straff

Casper introducerar en ny process till traditionell PoS där man inte bara belönar noder som validerar accepterade block, utan även straffar de som validerar icke-accepterade block. Casper tillåter alltså att alla skadliga noder och allt skadligt arbete som noder gör kan straffas på en skala. Noderna blir straffade proportionellt på hur mycket de satsat på ett icke-accepterad eller felaktigt block. En nod kan även straffas för annat beteende som inte är önskvärt på blockkedjan, så som att undvika valideringsarbete, att inte ta ställning och aktivt satsa på block eller annat skadligt beteende.

Vad betyder dessa straff då för Casper? Vem som helst som agerar på ett skadligt sätt kommer snabbt att straffas genom att ha sin insats borttagen. Systemet rättar till sina egna fel och ger starka incitament till deltagare som gör inte bara mycket arbete, utan de som är effektiva och gör ett korrekt arbete. Det här är det som gör Casper helt unikt och skiljer den från de flesta andra PoS-protokoll. Skadliga element har aktivt något att förlora, så det är omöjligt att tjäna på en från inställning som grundar sig i illvilja mot systemet.

Tanken med straffen är att göra Casper mer intelligent och feltolerant. Som du kanske kan börja förstå så är Casper designat för att i längden vara ett självlärande och autonomnt system. Kom ihåg att Casper är designad från grunden för att specifikt fungera i ett decentraliserat och förtroendelöst (eng. ”trustless”) system och vara bysantinsk feltolerant.

Detta är inte det enda stället där Casper straffar valideringsmedlemmarna. Casper ger även hårda incitament för att garantera nätverkssäkerhet, inklusive etthårt straff mot noder som går offline, vare sig det är oavsiktligt eller inte. Detta innebär att de som validerar måste vara mycket försiktiga med noders upptid, dvs den tid de är tillgängliga. Vårdslöshet eller lathet kommer att leda till att de förlorar delar eller hela sin insats. Den här egenskapen minskar en möjlig risk av censur av transaktioner (där noder aktivt väljer att gå offline för att påverka systemet) och den övergripande tillgängligheten av nätverket. Vi på Alt-Coin guiden tror att Caspers straffsystem kan göra Casper till det mest atraktiva och smarta PoS valideringssystemet som finns idag.

Ethereum forum

Kategorier:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *